Barnboksresor del I

Resan kan tyckas vara en uttjatad metafor för äventyret.
I folksagan finner man det typiska upplägget: uppbrott från hemmet,
sökandet, skogen, mötet med medhjälpare, avvärjandet av faror
och till sist hemkomsten (på ett ungefär). Men faktum är att resan/färden
är ett väldigt bra tema att bygga en berättelse kring.
Det finns otaliga exempel på barn- och ungdomsböcker där resan
utgör själva stommen i berättelsen, och det är tveklöst ett tema
som kan varieras i det oändliga. Tänk bara på Jakob Wegelius
Legenden om Sally Jones, Sven Nordqvist Var är min syster?,
Maurice Sendaks Till vildingarnas land, Astrid Lindgrens
Pippi Långstrump i söderhavet, Elsa Beskows Resan till landet Längesen,
Selma Lagerlöfs Nils Holgersson eller
Jules Vernes Jorden runt på 80 dagar.

I en del reseberättelser är själva platsen berättelsens huvudperson.
Christina Björk har skrivit boken Linnea i målarens trädgård,
vilken är underbart illustrerad av Lena Anderson.          
Boken är en fin faktaberättelse som
till största delen utspelar sig på Paris
muséer med impressionistisk konst,
men framförallt i Claude Monets hem
(numera museum)
i Giverny.

Boken är en högst lärorik näckrosdröm
(ett stycke konstnärligt framförd
konsthistoria- det är inte illa).

Allt man vill när man läst denna bok- är att ta tåget ut i ett
ärtgrönt landskap, finna ett rosa stenhus och där odla sin trädgård!

Samma Christina Björk har skrivit den bedårande Vendela i Venedig
(illustrerad av Inga-Karin Eriksson). 
Det finns ingen reseskildring i världen som får mig att längta bort
mer än denna. Den är absolut helt ljuvlig.

 Bilderna är makalösa!

 Venedigs nedärvda skönhet med
 Canal Grande,
 Doge-palatset och Murano-glaskronor
 finns inbyggda i varje bild.
 Boken kombinerar foton, bilder och
 spännande fakta med en fin personlig berättelse.

 När man läst denna bok hägrar
 mandelmjölk som det godaste man kan tänka sig
 (om den intages i eftermiddagssol på en av duvor
 alldeles full Marcusplats förstås).

 I Inga Borgs Hundar i Paris är staden Paris berättelsens huvudperson.
 Det är hunden Dolly som bor på en bar som guidar läsaren
 genom Paris sevärdheter.

Baskrar, baguetter, hundar och
positivspelare.
Klichéer kanske, men ack så förföriskt!             

Om barnboksresor kan jag orda sida upp
och sida ner, men då finns
risken att ni blir alldeles jetleggade.

Så jag ber att få återkomma i
nästa inlägg.

På återseende alltså.